Bytt är bytt…
2009.12.23.
…kommer kanske tillbaka. Men nu bloggar jag ett tag och kanske för gott pÃ¥ http://gjortavjenny.blogspot.com/.
Att blogga här
2009.11.22.
Jag velar fram och tillbaka om den här bloggens varande eller icke-varande. Kanske inte helt förvånande med tanke på de sporadiska inläggen som varit ett faktum ett bra tag nu, och att jag faktiskt berört ämnet ett par gånger. Framför allt är det det faktum att jag blir frustrerad av alla möjligheter. Alla fördelar med wordpress och egen domän med möjlighet att justera och fixa det hela lite som jag vill får den totalt motsatta effekten när jag inte har tid eller kunskap att få till det. Istället känns bloggen trist och tråkig när jag inte får till layouten, vilket späs på när jag inte fyller på den med roliga inlägg och bilder.
Jag funderar dock inte på att sluta blogga helt, enda frågan är i vilken form och forum jag ska göra det. Jag har provat blogspot och det är så himla ENKELT! Det har bara känts så himla trist att lämna fem års bloggande bakom sig tidigare, men nu börjar jag känna det som att det kanske kan bli en nystart att lämna det gamla bakom sig.
Jag har satt en deadline, vid Ã¥rsskiftet blir det en nystart av nÃ¥got slag. Tills dess kommer jag nog endast att fylla pÃ¥ bloggen med blogginlägg i följetongen “jag läser”.
Jag läser, del 39
2009.11.12.
Den här boken är faktiskt helt fantastisk. Att författaren endast är 30 Ã¥r fÃ¥r mig dock att fÃ¥ lite mer 30 Ã¥rs-Ã¥ngest än vad jag redan har…
Läsvärt
2009.11.11.
Bra inlägg, och kommentarerna är mycket intressanta…
Vet inte mer vad jag ska säga, känns som att det alltid är samma sak; kvinnor som säger hur det känns och män som säger att det är inte alls sÃ¥ det är, och “alla män är inte sÃ¥dana”.
Jag läser, del 38
2009.11.07.
Den här boken köpte jag second hand för en evighet sedan, men har inte kommit mig för att läsa. Tror att det var den makabra historien som avskräckte mig, jag hade någon förväntan på att den skulle vara både hemsk och svårläst. När jag väl började läsa blev jag en smula överraskad både över hur lättläst och hur gripande boken var. Trots att det redan var klart hur historien skulle sluta så var det en fängslande läsning. Jag kan visserligen hålla med flera recensenter som skrivit att boken inte ger någon djupare inblick i Romands tankar eller en förklaring till brottet, men det var heller inte det jag hade förväntat mig.
Jag läser, del 37
2009.11.01.
När jag lÃ¥nade den här boken fick jag tillbaka en bok frÃ¥n S som jag inte visste att jag ägde - En farlig äkta man. När jag tänkte pÃ¥ saken mindes jag att den legat med i en bokkasse jag fÃ¥tt frÃ¥n en annan vän, men att jag aldrig läst den. Det hade jag gjort rätt i, kan jag berätta. Jag känner INTE igen mig i äktenskapet, och känner inte heller igen beskrivningen av att det ska utvecklas till en “ruskig historia” som det stÃ¥r pÃ¥ baksidan. Det här var faktiskt det sämsta jag läst i Ã¥r tror jag.
Jag läser, del 36
2009.11.01.
Jag trodde faktiskt att det var den här boken jag hade lÃ¥nat av S, men jag vet inte om det hade gjort nÃ¥gon skillnad. Recensionen av “Saker min sambo och jag tyckte olika om” var ungefär lika positiv som den jag skulle kunna skriva om “Saker min flickvän och jag grälar om“. Jag läste boken med en obehaglig känsla av att vilja sätta stopp - framför allt att huvudpersonerna skulle sluta gräla med varandra. Jag vet inte om tanken var att förhÃ¥llandet skulle framstÃ¥ som normalt med lite sunt brÃ¥kande, men jag fick bara obehagskänslor av alltihop. Det finns dessutom en parallell historia i boken, men den fÃ¥r allt för lite fokus och lämnas allt för oavslutad för att jag ska kunna känna att den kan kompensera.
Redo att baka
2009.10.25.
I fredags tog jag mig äntligen till syaffären för att köpa orange tråd, och resultatet blev klart idag - detta underbara förkläde. Nu är jag redo för julbak!
Jag läser, del 35
2009.10.25.
Det har blivit mycket läst den senaste tiden. “En spricka i kristallen” är en sÃ¥dan bok som jag tänkt läsa, men som det helt enkelt inte blivit av att jag läst. Det är en bok som är lätt att leva sig in i, och som ger en obehagskänsla som är svÃ¥r att skaka av sig.
Jag läser, del 34
2009.10.25.
Efter att jag läste Munros “Kärlek vänskap hat” sÃ¥ blev jag lockad av att läsa annat av henne sÃ¥ när jag snubblade över “Tiggarflickan” pÃ¥ bibblan sÃ¥ var det ju klockrent. Jag gillade den här nästan mer. Eftersom novellerna handlar om olika faser i en persons liv, sÃ¥ blir det er mer djupgÃ¥ende bild. Jag tyckte särskilt om det sätt som novellerna användes som olika kapitel som hängde ihop men ändÃ¥ inte.