Archive for December, 2005
att klaga (eller inte)
2005.12.14.
igår åt jag och kalle lunch. jag var sugen på soppa och tänkte att det får ju alltid de som är sjuka på film och i böcker så det måste ju vara bra för min förkylning. och eftersom kalle inte ville gå på café mera som är det ställe jag vet som har god soppa så var vi tvungen att gå på nåt av de där lite mer hippa fiken som är lite mer lunchiga och där de har träningskort för sats på disken. det var ett misstag.
soppan såg vid första anblicken rätt bra ut, det var bra tillbehör; en burk med ost att lägga i och gott bröd med pumpafrön. sen märkte jag att soppan var väldigt väldigt salt (och jag har ganska hög salttröskel) och att grönsakerna var alldeles överkokta. men vad gör jag? ja inte går jag och klagar i alla fall, utan jag äter tills jag i alla fall inte är hungrig och lämnar resten. kalle var inte helt nöjd med sin macka heller och det faktum att kaffekoppen var bisarrt liten och de tog fem kronor för påtår. men vi muttrar bara om saken och går sen. jag vet inte vad det är som gör att jag inte klagar på saker som är dåliga, som nu. det är inte som att jag kommer att gå dit igen efter den där usla soppan om jag nu skulle skämmas eller något. jag har ju dessutom ingen anledning att känna mig dum eftersom det är de som har klantat sig. jag tror i och för sig att jag är lite dålig på klagandet som en effekt av mjölkincidenten, men ändå. jag måste börja klaga mer.
att vara arbetslös
2005.12.14.
arbetslösheten smyger sig på…
igår var jag och kalle på arbetsförmedliingen för att reka läget inför att vi sen ska gå dit som arbetslösa när vi blir klara med skolan. vi väntade rätt länge för att sen få prata med en man som inte sa så mycket utom att vi skulle gå dit typ en vecka innan vi skulle bli arbetslösa och sen första dagen som vi blivit arbetslösa för att anmäla oss. det känns ju rätt bra att inte behöva tänka nåt mer på arbetslösheten innan dess (som om det skulle funka så).
men han sa inget om a-kassa. jag vet inte riktigt varför jag inte frågade men tänkte väl att om det var något vi skulle tagit tag i då så skulle han väl sagt nåt, alltså kunde det vänta till nästa träff. vi tog lite papper om arbetslöshet som fanns där, bland annat om a-kassa och lite sånt där. och där får jag se att man inte får några pengar på 90 dar efter att man blivit arbetslös. 90 dar! jag trodde det var 30 och var lite sur över faktumet men tyckte att det var överkomligt och hade gjort upp en budget för dessa 30 dagar och allt. men att nu få reda på att jag efter avslutad skolgång inte kommer att få några pengar alls på 90 dar.
jag förstår på ett sätt varför de gör så, t ex för att studenter inte ska få ut a-kassa under sommaren. vilket jag inte tycker är särskilt bra i och för sig då det ju inte finns jobb till alla studenter och skapar en paniksituation för de som inte fått jobb när det inte finns något annat sätt att försörja sig. men i den situationen som jag är nu tycker jag det är ännu mera galet. jag har pluggat på unviversitetet i sex år, det är inte som att jag har enorma mängder pengar undanstoppade som jag sparat under den tid jag fått så mycket som 6900 kr i månaden. det är heller inte så att man sen får pengarna för de 90 dagarna retroaktivt så det känns ju inte riktigt värt att börja sitt uttåg i arbetslivet med att skuldsätta sig.
politiker och andra tyckare snackar så mycket om att det är viktigt med utbildning, och jag håller med. jag tycker att min utbildning har gett mig jättemycket som jag dessutom hoppas få användning för. men det är inte som att det underlättas för akademiker precis, snarare som att man måste ha haft ett välbetalt jobb och pengar undanstoppade innan man börjar plugga, eller föräldrar med mycket pengar som kan backa upp. jag som redan oroats över larmrapporter om arbetslösa akademiker och stressat upp mig över det faktum att jag kanske kommer att bli arbetslös eftersom alla jobb kräver arbetslivserfarenhet och det har jag ju ingen förrän jag på något sätt fått i en fot på arbetsmarkanden. och nu ska jag behöva oroa mig för den ekonomsika situationen också. inte underligt att akademiker blir utbrända vid slutet av sin utbildning.
jag ska försöka gå tillbaka till arbetsförmedlingen och snacka om det här, härja och förklara att jag har saker som jag måste betala med pengar, hyra och mat och andra räkningar. men på något sätt tror jag inte att de kommer ha förståelse för det. jag som var så motiverad att bli klar med utbildningen och börja jobba, jag känner bara hur jag blir mer och mer modfälld och börjar förstå var smeknamnet arbetsförnedringen kommer ifrån.
att vara sjuk
2005.12.12.
jag är sjuk. jag har känt det komma smygande under helgen och tänkt att jag kommer bli sjuk, men jag hade glömt hur det är att vara sjuk, dvs ett helvete.
att lägga fram uppsatsen
2005.12.07.
eftersom jag hållt ett antal utlägg om min uppsats nu ska jag kanske berätta hur det gick idag på opponeringsseminariet: det gick mycket bra. jag fick lite kritk som var vettig och som jag hade tänkt på men inte lyckats styra upp och fick lite tips på hur det skulle kunna göras. och jag fick bra ingångar till artikeln. överlag kändes det som att både examintor och uppsatsansvarig tyckte att det var intressant och bra inför artikeln och det lättade lite min tankar som den senaste tiden gått i “vad ska det här vara bra för”-banor. det här känns i alla fall uppstyrbart och genomförbart så att jag i slutändan kan ha producerat något som jag känner att jag kan stå för när det gäller framtida behov.
jag och kalle var också i våra essen när vi båda höll låda rätt mycket vilket vi inte riktigt brukar och sen lyckades vara lite aktiva i vårt nätverkade på institutionen. vi ska både gå på ytterligare ett seminarium imorrn plus att vi förmodligen ska jobba på ungdomsforskningskonferensen. det känns bra att vi håller oss framme lite mer, tydligen är det ju det som är grejen.
att vara ledig
2005.12.02.
igår lämnade jag in uppsatsen. det var en skön och jobbig känsla på samma gång.
idag var jag ledig. det var en mycket märklig känsla att vakna upp och känna att jag faktiskt inte behövde göra någonting. för att fördriva tiden drog jag till sickla köpkvartet och shoppade tyg till en kappa som förmodligen ska sys imorrn. sen var jag även på panduro och köpte lite örhängesgrejer. här ska pysslas! jag har även hunnit med att träffa anna-maja och vilhelm och gått götgatan upp och ner och fikat. mycket trevligt. det har varit en lugn dag och det kommer förmodligen bli en lika lugn kväll, undantaget uppspeltheten och frustrationen som kommer sättas in efter sista avsnittet av prison break innan säsongsuppehållet.