Archive for August, 2006
att komma hem till en vuxen
2006.08.24.
idag har jag varit hemma hos maria i ladyfest som bor med sin man och sin ungefär halvåriga dotter i en stor längenhet i årsta. såna lägenheter är som droger för mig. jag får en sugande känsla i magen som säger “jag vill också”. visserligen trivs jag sjukt bra i min lilla etta på ringvägen. den är alldeles lagom stor för mig och att bo i stan blir ju lätt en vana som är svår att bryta, om ens möjlig. men jag vill också leka vuxen och glida runt mellan rummen och kunna möblera och ha en soffa som jag kan somna på efter en sen film. framför allt vill jag ha middagsbjudningar vid min fantastiska matsalsmöbel. den vuxna tillvaron som den ser ut min hjärna.
för övrigt blev jag idag erbjuden fast arbete på stället där jag för tillfället bara jobbar extra (fast i princip heltid, bara med sämre lön och trygghet). det blev genast ett dilemma, för jag hade redan sett mig som deltidsarbetande med en studerande sida som slutför examensarbetet resten av tiden. jag inser mer och mer att jag måste bli klar med d-kursen så fort som möjligt för att det över huvud taget ska bli gjort. och med ett heltidsarbete är det ju svårt att hinna med att styra upp en uppsats samtidigt. (för att inte tala om arbetet med att vara projektledare i en ideell förening.) så jag har sökt en deltidstjänst (60-80%) som webassistent och har redan varit på två intervjuer och nu står det mellan mig och en person till. egentligen skulle jag fått beskedet om jag fått jobbet redan igår, då hade jag väl sluppit det här dilemmat, men självklart hörde hon inte av sig när hon sagt att hon skulle göra det. den andra sidan i dilemmat är ju att det är tryggt med ett heltidsarbete, jag får en säker inkomst (som inte bara räcker så att jag klarar mig) och semester vilket ju är fantastiskt. och jag trivs ganska bra på jobbet förutom allt kaos. det är ett lyxdilemma, jag vet, och jag vet ju inte ens om jag har chans att få det andra jobbet. samtidigt är det så hetsigt på båda ställena att jag i princip måste veta redan innan jag blir erbjuden om jag vill ha jobbet.
ja, sån här är jag. jag vill vara vuxen men när jag får chansen så ryggar jag tillbaka.
att jobba
2006.08.10.
trots att vädret fortfarande är fantastiskt fint och vännerna vill hitta på somriga saker, kommer jag inte infrån känslan av att det börjar gå mot höst. det är väl kanske alla rapporter om höstmodet som börjar synas i tidningarna och att vännerna börjar planera skolstarter. eftersom jag har haft bisarrt mycket att göra under sommaren (jag har aldrig jobbat så här mycket under en sommar, bara två veckor ledigt, och så ladyfest på det) känns det på ett sätt skönt att det börjar bli höst, på ett sätt saknar jag den sommar jag inte haft. alla galna utekvällar och badefterfester tills solen gått upp, allt spontanhäng och lata baddagar. jag har inte ens varit ute på landet. samtidigt tycker jag att jag har gjort det bästa av den tiden jag har haft, jag har picknickat, varit ute i skärgården, försökt haft så mycket middagar med vänner jag kunnat. det här nya med att jobba har ju en sida som jag inte riktigt gillar, men det visste jag ju redan innan jag började i och för sig.
att vara upptagen
2006.08.01.
idag när jag stod på scholl och skulle köpa sköna sulor till mina skor (eftersom jag går så inihelvete mycket och har platta kassa skor) så fick jag ett sms från sara som ville ses och äta middag nån kväll. hur trevligt som helst, att ha vänner som hör av sig och vill ses. men när jag skulle försöka planera in denna träff och kollade av min kalender så kom jag fram till att det inte skulle kunna bli förrän om typ tre veckor. det är helt sjukt. att jag inte har en ledig kväll förrän om tre veckor känns något overkligt.
men för det första är det ju det här med mitt arbete och de tider det äger rum på. de flesta på min arbetsplats klagar över vad det här arbetet gör med deras sociala liv eftersom de flesta av ens vänner och pojkvänner har nomala jobb där de jobbar på dagarna och är ledig på kvällarna. och hur kul är en vecka utan att träffa vare sig sin partner eller sina vänner? men eftersom jag bara är extraanställd och det inte ser så bra ut på arbetsfronten till hösten så tar jag just nu alla tider jag kan få (nästan, jag ska faktsikt inte slita ut mig).
och av de resterande kvällarna så går i alla fall nästan en i veckan (ibland fler) åt till ladyfest-möten. jag visste att det skulle bli mycket när jag tog på mig projektledarskapet, så jag vill inte klaga för jag tycker att det är sjukt roligt samtidigt. men det tar ju ytterligare en kvällsaktivitet som tar plats i kalendern. och sen på den resterande tiden ska jag försöka träffa folk jag tycker om. och det känns jobbigt, för sina vänner ska man verkligen vårda, och ett förhållande behöver ju jobbas med för att det ska funka och sånt kräver tid. tur att jag har några vänner som är lediga på dagen i alla fall. och min mor skulle vara ledig på onsdag, så då ska vi ses på dagen. nu framöver är helgerna dessutom upptagna av bröllop och släktkalas och diverse andra evenemang. det är ju det här som är mitt ständiga problem, allt är så roligt, men tiden räcker inte till! om någon har ett tips hur man organiserar sin tid på bästa sätt, kommentera gärna.