Archive for November, 2006
att vara sjuk del 2
2006.11.29.
Efter min beklagan igår kom sängliggande som ett brev på posten. Tur att datorn är bärbar. Jag har fått ställa in ett möte som jag tänkte att jag kunde gå på lite halvsjuk och funderar nu på om jag kan ta mig till kontraktsskrivningen på nya lägenheten bara på vilja. jag är visserligen fortfarande lika uttråkad, men nu funderar jag i alla fall inte ens om jag faktiskt skulle kunna vara tillräckligt frisk för att vara på jobbet.
att vara sjuk
2006.11.28.
jag är sjuk och jag hatar att vara sjuk. jag är uttråkad och gnällig och jag kan varken göra något vettigt eller ta det lungt på riktigt. jag kanske inte är tillräckligt sjuk för att vara hemma eftersom jag ändå orkar tänka att jag borde göra något, men jag är inte tillräckligt frisk för att vara på jobbet.
att känna sig tom
2006.11.18.
många av mina vänner som har bloggar säger att de ofta inte vet vad de ska skriva, när jag klagar på att de uppdaterar så sällan. jag har oftast replikerat att det går ju att skriva lite vad som helst, det är inte att innehållet är kvalitativt skrivet och innehållsrikt som är det viktiga utan för mig handlar det om det fantastiska i att kunna hålla koll på vad mina vänner gör, vad de tänker på och planerar, trots att vi inte har tid att ses så ofta som jag kanske skulle vilja. Men nu har jag märkt att jag själv uppdaterar så extremt sällan, just därför att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva.
den senaste tiden har jag ladyfest i stort sett tagit upp all min lediga tid, och även om jag har kunnat skriva om hur det är att vara stressad, om hur arbetet fortlöper och om de problem och peppar som vi har haft, så tror jag att det hela bottnar i att jag varit så uttröttad att jag helt enkelt inte haft ork att sätta mig vid datorn och skriva, hur lite tid det än hade tagit. men nu är som sagt ladyfest över, och jag känner mig mest tom på innehåll. det känns som om det inte händer något i mitt liv som är intressant att skriva om, fast det är ju klart att det händer saker. i onsdags var ida och minna här och åt middag och det var sjukt trevligt att få umgås med lite vänner, och igår fick jag luncha med säljkillarna på mitt jobb och det var mycket märkligt och jag skulle hållit många utlägg om detta, sen kollar jag på lägenheter mest hela tiden så till den grad att jag i natt drömde att jag var på en lägenhetsvisning. och sen skulle jag kunna skriva över min nuvunna ångest/pepp över att äntligen ta tag i att slutföra uppsatsen och få ut någon slags examen. men jag känner mig lite tom i kroppen så då blir det mest ingenting. men nu ska jag försöka bättra mig och försöka att skriva oftare själv innan jag klagar på andra.
att känna av nackdelarna med arbetslivet
2006.11.06.
idag kände jag av den hårdaste delen av nackdelarna med arbetslivet när jag ringde till en fest där jag verkligen ville vara, och jag hörde genom telefonen hur kul de hade det. Men jag kände att jag inte kunde gå dit eftersom jag måste upp till jobbet imorrn och samtidigt var jag alldeles trött efter att ha jobbat hela dagen och varit på ladyfestmöte som höll på i en evighet. ständigt denna trötthet.
samtidgt känner jag varje dag av fördelarna med att ha ett jobb när jag kollar på lägenheter och tänker att jag faktiskt har råd att betala 5000 kronor i månaden för att få bo inne i stan.
att vara pepp
2006.11.03.
det är tråkigt att vara pepp när man inte kan nära peppen. fotoabstinensen börjar kännas i fingrarna och framför allt i ögonen. jag ser fina saker överallt känns det som, men kameran ligger där den ligger eftersom jag för tillfället varken har photoshop eller ftp-program. visserligen kan jag väl fota ändå, men det är inte lika roligt när jag inte kan komma hem, stoppa in korten i datorn, fixa med bilderna och sen upp i fotodagboken. jag gillar väl att visa upp mig helt enkelt.
en sak jag gärna skulle visa upp är den sjukt fina affischen för ladyfest som jag varit ute och tapetserat stan med tills för ca 15 minuter sedan. jag är så sjukt nöjd, och jag känner hur hela jag blir glad när jag ser affischerna på stan. tyvärr har jag dock bara sett två affischer som inte jag har satt upp, och det är lite trist. och får mig framför allt att bli en smula nervös att ingen kommer att komma eftersom de helt enkelt inte vet att det kommer att vara.