Archive for October, 2007
dåliga dagar
2007.10.30.
jag trodde att jag hade flyt i livet just nu, men de senaste dagarna har motgångarna haglat. jag hoppas det går bra om jag lägger mig under täcker och kliver upp till jul.
första gången
2007.10.28.
någon gång ska vara den första heter det ju, och det blir en del sådana i mitt förhållande med johan. imorse var det dags för en till. morgonen började med att vi grälade. eller i ärlighetens namn hann det inte bli så mycket till gräl innan johan for ut genom dörren för att “äta frukost hemma hos sig” medan jag fortfarande samlade mod för att ta upp det som jag egentligen var förbannad för. jag grinade en stund i kudden, men sen gjorde jag det - jag for efter. jag svalde stoltheten och insåg att, trots att jag fortfarande anser att jag hade rätt, så ur hans synvinkel sett så var jag en idiot. väl framme blev vi sams förstås och hela historien slutade alltså lyckligt.
jag tror sånt här är bra för mig. vi är båda två förbannat envisa och jag tror att det är nyttigt för mig att vara den som tar steget och släpper på stoltheten istället för att vara den som stormar ur lägenheten med killen följandes efter. jag vet mycket väl hur lätt det är att förstöra ett förhållande genom att inte kommunicera med varandra, och jag tror det är bra att vara tvungen att vara den som faktiskt kommunicerar. det är ju faktiskt sjukt svårt det här med förhållanden egentligen, tänk vad bra att det faktiskt funkar så ofta.
glada familjen
2007.10.25.
en sak jag gillar med min familj är att jag alltid när jag träffar dem lyckas skratta så jag gråter. idag var det när mamma fick syn på lars nya tatuering, och lars, trots att han redan har tre tatueringar, varav en 20×20 stor tatuering på magen, skäms så att han kryper ur skinnet för tvåcentimetaren på amen.
vart går gränsen mellan frisk och sjuk?
2007.10.25.
för cirka tio minuter sedan ringde jag till jobbet och anmälde mig sjuk och jag klättrar redan på väggarna. det spelar ingen roll hur illa däran jag är, jag klarar inte av att bara ligga still och ta det lugnt. när jag låg på sjukhus i fyra dagar i våras höll jag på att bli tokig för att jag inte visste hur jag skulle fördriva tiden, även om jag var i så dåligt skick att jag inte ens klarade av att gå ner till kiosken och köpa en tidning.
jag har överlag svårt att vara sjuk och erkänna mig sjuk. jag är bra på att gnälla och att gå och småsnora, men att därifrån ta gränsen och bestämma att “idag ska jag faktiskt stanna hemma” är rätt svårt. när jag fick åka ambulans till sjukhuset i våras var jag på väg ut genom dörren för att gå till jobbet när jag insåg att jag hade så ont att jag inte kunde stå upp, så jag ringde mamma (vad annars?) från hallgolvet gråtandes av smärta och hon tog ju så klart det rationella beslutet att fixa så jag kom till sjukhuset. pappa ringde jobbet och sa att jag inte skulle komma in. jag vet inte varför jag inte kunde fatta de besluten själv. för mig handlar det inte om ekonomin, visst är det dyrt att vara sjuk, men jag har ändå så pass bra ekonomi att jag klarar ett par sjukdagar. jag tror mer att det handlar om ansvar och om att det känns som att jag “fuskar” när jag ringer mig sjuk, trots att jag faktiskt inte mår bra. det är ju lite ett sådant arbetsklimat i sverige att många går till jobbet trots att de är halvsjuka och stannar inte hemma förrän de faktiskt bokstavligen talat inte kan ta sig ur sängen. då känns det lite som fusk när jag stannar hemma trots att jag faktiskt både kan gå ner till affären och köpa lunch och sitta vid datorn för att skriva det här. samtidigt är jag av åsikten att det är bättre att vara hemma i början av sin sjukdom, än att vänta tills man blir så illa därän att man faktiskt är sängliggande. dels går läkningsprocessen snabbare om man inte kört slut kroppen, dels undviker man att smitta ner sina kollegor. frågan är ju varför jag har så svårt att omsätta det i praktik.
hur viktigt det är att trivas på jobbet
2007.10.17.
jag har ju funderat en hel del på mitt jobb under det senaste året. och visst pendlar entusiasmen en hel del, men just nu trivs jag ändå väldigt bra. igår var den värsta dagen på jobbet hittills tror jag. jag blev så fruktansvärt arg på en person så att jag inte visste om jag skulle börja gråta av frustration eller skrika av galenhet. istället slängde jag bara argt med armarna och vände på klacken och gick. då är det skönt att få bekräftat att jag har en chef som står bakom mig och stöttar mina beslut eftersom han till skillnad från en del andra på jobbet, litar på att jag vet vad jag gör och att jag fattar mina beslut på goda grunder. jag trodde faktiskt inte att det skulle vara så viktigt, men mitt byte av chef har faktiskt påverkat min arbetsituation så mycket till det bättre att jag faktiskt inte längre sneglar på andra jobb.
lägenhetsångest
2007.10.14.
eftersom det går så trögt med lägenhetsbytet (vi har ju inte bråttom, men jag vill ändå så gärna flytta innan jul) och det känns som om vi uttömt våra möjligheter till fantastiska treor i stan, så bestämde vi oss i helgen för att även söka på större tvåor för att få in fler möjligheter. och vilka möjligheter sen! vi har nu 125 byten där alla inblandade anmält intresse, och idag när jag kom hem från en fika på stan hade tio personer mailat och frågat om vi ville komma på visning. mitt liv kommer nu framöver, tills jag ledsnar och tar vad fan som helst, att bestå av visningar, visningar och åter visningar. jag återkommer som social person runt jul när jag bjuder in på fika i nya lägenheten.
mitt liv som kund
2007.10.12.
idag har varit en mycket dålig dag ur kundsynpunkt. för det första blir jag alltid sur när jag inser att jag betalar för att betala mina räkningar via webben. visst, de kanske behöver personal för att underhålla systemen, men 40 kr av alla kunder? särskilt med tanke på att de har noll kronors ränta på lönekontot. sen märkte jag också att alla bankkontoren endast har öppet 10-16 vardagar. hur ska då jag som jobbar heltid lyckas med konststycket att sätta in mina pengar? inte nog med att de endast har ett kontor i stockholm som tar emot mynt, det ska dessutom vara otillgängligt. men det är väl för att folk betalar för att betala sina räkningar över internet.
en annan dålig kundhändelse utspelade sig på konsum där de tog de fel betalt när jag handlade. jag köpte tre varor och de lyckades med konsten att ta fel betalt på alla tre. det blir inte så mycket pengar egentligen, men när det händer varje dag under en månads tid! just att det är så lite pengar gör att jag hellre skiter i att stoppa kön med stressade middagsmatshoppare för att de ska dra av tio kronor från mitt kvitto. för då måste de ju först gå och kolla att vad varorna egentligen skulle kostat (det spelar ingen roll om man säger priset, de måste kolla själva) och det är lite pengar för varje kund, men tänk så mycket pengar det blir för matbutiken totalt när de säljer det mesta för ett dyrare pris än vad som står på hyllan. och det här gäller ju verkligen alla matbutiker, det spelar ingen roll var man går. (utom på stormarknaderna, där har de särskilda kundklagomålsluckor där man får 25 spänn i handen om man får ett fel i kvittot)
jag blir mest sur på att alla företag, trots att de tar massa betalt av sina kunder för att tillhandahålla sin tjänster, fortfarande är så pass dåliga på service och att ge kunderna valuta för sina pengar. titta bara på stockholms lokaltrafik där kunderna betalar och betalar för sämre och sämre trafik.
hur kommer det sig att jag har så svårt för att gå ut?
2007.10.12.
jag sitter nu hemma i mina mjukisbyxor och överväger om jag ska klä på mig riktiga byxor och åka till söder där massa vänner sitter på en bar och firar en annan väns födelsedag. eller om jag ska ta och se ett avsnitt av brothers and sisters som är den senaste i raden av tv-serier jag försöker fylla min tid med. det är inte lika beroendeframkallande som heroes eller grey’s anatomy, men det duger. jag har hittills bara sett två avsnitt så jag tänkte ge det ytterligare några. frågan är om det ska bli ikväll eller inte.
Uppdate: efter en hel del velande blir det hemma. betyder det att jag är tråkig? jag tänker mig att jag är lika tråkig om jag åker dit och sitter och gäspar. men det är trist att det ska vara så här på fredagarna. och tråkigt att sånt här inte känder de dagar jag känner mig pigg och alert efter jobbveckan. nu går jag och hämtar lite glass ur frysen istället för att vela mer.
bra och dåligt med jobbets placering
2007.10.12.
en bra sak med att jobba på söder är att det är lätt att glida förbi på nåt kul efter jobbet.
en dålig sak med att jobba på söder är den sega känslan “orkar jag verkligen åka tillbaka dit?” när det händer nåt kul på söder på kvällen, när man redan har åkt hem och bytt om till mjukisbyxorna.
hur kommer det sig att jag aldrig bara kan vara ledig?
2007.10.11.
i helgen hade jag tänkt göra det som jag drömt om i flera veckor; bara vara ledig. johan var också inräknad, för är jag helt ledig och sysslolös är det klart han har uppbokade planer hit och dit. det är ju ingen idé att vara helt ledig om man inte har någon att ligga kvar länge i sängen med, gå spontana promenader, äta snacks och kolla på heroes med. sedan visar det sig att jag ändå bokar upp planer hit och dit. roliga saker såklart (utom spelkvällen med jobbet som jag är måttligt pepp på men som jag ändå har dubbelbokat bort) och jag är peppad på att träffa de där vännerna jag så sällan ser, det är bara intressant att jag inte klarar av att bara ta det lugnt och inte planera något.